Frågor och svar

Sanningskommissionensamer.se

Vem har bestämt vilka ledamöter som ska ingå i kommissionen?
Svar: Ledamöterna har utsetts av kulturministern efter samråd med Sametinget.

Hur har ledamöterna valts ut?
Svar: I Sametingets förberedande rapport om en sanningskommission sägs bl.a. att ledamöter kan utses utifrån meriter, förtroende eller representativitet. Det konstateras att kommissionens ledamöter ska ha bred kompetens och ett stort förtroendekapital i både det svenska och det samiska samhället. Ledamöterna, som utsetts av kulturministern efter samråd med Sametinget, har lång erfarenhet av att arbeta med samiska frågor och har särskilda kunskaper inom sina kompetensområden.

Vad ska kommissionen granska?
Svar: Kommissionen ska granska den politik som förts gentemot samerna, hur den har genomförts och vilka konsekvenser den har fått. Kommissionen har bestämt att granskningen ska ske inom fyra huvudområden. Läs mer om kartläggningen! (länk) Även andra områden kan komma att granskas, till exempel som en följd av de berättelser kommissionen får in genom intervjuer eller skriftliga vittnesmål.

Hur lång tid har kommissionen för sitt arbete?
Svar: Kommissionens uppdrag ska redovisas senast den 1 december 2025.

När är sista datum för att anmäla sig?

Sista datum för att anmäla sig till intervju var 15 februari 2024. Sista datum för skriftliga berättelser är 15 april 2024.

Kommer webbplatsen att översättas till alla samiska språk?
Svar: De viktigaste texterna på webbplatsen översätts till nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska.

Kommer det samiska samhället ha möjlighet att påverka och ha insyn i arbetet?
Svar: Ja. Sanningskommissionen har i olika former löpande kontakt med samiska organisationer, samiskt föreningsliv och samisk allmänhet både för att informera om arbetet och för att ta del av synpunkter och perspektiv. Den som har frågor eller synpunkter kan också alltid vända sig till kommissionen. (länk)

Får man vara anonym när man ger en intervju?
Svar: Ja. Den som ger en intervju har förstås kontakt med den som intervjuar, men i intervjun som spelas in och i det referat som sedan skrivs får man vara anonym, om man inte själv önskar framträda med namn. Den som lämnar en skriftlig berättelse kan också göra det anonymt, om så önskas.

Har ledamöterna och sekretariatet tystnadsplikt?
Svar: Ja.

Varför finns inte försoning med i Sanningskommissionens benämning?
Svar: I sin hemställan till Kulturdepartementet om att en sanningskommission skulle tillsättas framhöll Sametinget att sanningskommissionen förutsätts följas av en försoningsprocess efter genomfört kommissionsarbete, givet att de rekommendationer som kommissionen föreslår uppfylls.

Kommer Sanningskommissionens arbete kunna leda till något positivt för samerna?
Svar: Sanningskommissionens uppdrag skiljer sig på flera sätt från tidigare statliga utredningar som berört samerna. För första gången är utgångspunkten att samers egna erfarenheter ska synliggöras, och kunskap om historiska oförrätter som påverkar dagens livsvillkor för samer ska spridas till en bredare allmänhet. En ökad kunskap är nödvändig för att skapa förståelse och respekt för behovet av förändring. Det ingår i Sanningskommissionens uppdrag att föreslå åtgärder som bidrar till upprättelse och främjar försoning och ett livskraftigt samiskt samhälle. Förslagen kommer att lämnas till regeringen. Ansvaret för att pröva och genomföra förslag ligger hos regering och riksdag.

Hur ska kommissionens arbete presenteras?
Svar: Arbetet ska presenteras i tre volymer – berättelsevolym, forskningsvolym och huvudbetänkande. Dessa olika delar kommer att vara kopplade till och förstärka varandra, men ska kunna läsas fristående. Berättelsevolymen ska vara det centrala bidraget och de samiska erfarenheter som framställs i denna lägger grunden för kommissionens arbete och resultat. Materialet kommer att hämtas från intervjuerna, de skriftliga berättelserna och vad som framkommer vid samtalsmötena.

Artiklarna i forskningsvolymen ska ha som utgångspunkt att beskriva och granska den politik som har förts gentemot samerna, att synliggöra samers erfarenheter och aktörskap i så stor utsträckning som möjligt, samt belysa vad den förda politiken fått för konsekvenser på den svenska sidan av Sápmi, materiellt och immateriellt, för samiska samhällen och enskildas levnadsvillkor. Med dessa förutsättningar som utgångspunkt är ambitionen att den vetenskapliga publikationen ska ge en samlad bild av dagens forsknings- och kunskapsläge, samt bidra till att identifiera kunskapsluckor och områden som behöver belysas av framtida forskning.

I huvudbetänkandet kommer arbetet sammanfattas och kommissionens åtgärdsförslag presenteras.

Hur har inbjudan att bidra med en text till Sanningskommissionens forskningsvolym skickats ut?
Svar: Inbjudan att komma in med abstract/förslag på kapitel till forskarvolymen formulerades av en arbetsgrupp utsedd av Sanningskommissionen efter diskussion bland Sanningskommissionens ledamöter och kommissionens sekretariat. Sammanställningen av ämnen och forskare att bjuda in baserades på den samlade kunskapen inom sekretariatet och kommissionen. Inbjudan skickades därefter ut till den färdigställda listan på kända och för ämnet relevanta forskare. Utöver detta skickades en öppen inbjudan ut till lärosäten och relevanta institutioner (samiska museer, kulturcentra etc) i Norden.

Varför har Sanningskommissionen hållit möten på vissa orter men inte andra?
Svar: Sanningskommissionen har strävat efter att besöka så många orter som möjligt för samtalsmöten. Kommissionen har valt orter med tanke på bl.a. geografisk spridning och var många samer samlas. Kommissionen kan av resursskäl inte hålla möten på alla orter där det bor samer, men det kan bli aktuellt med fler mötesorter än de som hittills planerats. De som genomför intervjuer för insamling av vittnesmål kan resa till den som vill bli intervjuad, alltså även till andra orter än de som planerats för samtalsmöten.

Hur vet jag om kommissionen kommer just till min ort?
Svar: Information om när olika orter kommer att besökas läggs löpande ut på hemsidan. (länk)

Kan man bli intervjuad på sitt modersmål?
Svar: Kommissionen eftersträvar att man så långt möjligt ska kunna bli intervjuad på den samiska språkvarietet man talar.