Måndagen den 11 mars genomförde Sanningskommissionen sin andra forskningskonferens. Då möttes de drygt 45 forskarna digitalt. (länk) Syftet var att ge forskarna en möjlighet att tillsammans med varandra och med Sanningskommissionens redaktionskommitté diskutera sina textbidrag till Sanningskommissionens forskningsantologi.
Ledamoten Gunlög Fur arbetar i redaktionskommittén.
Vad händer just nu i arbetet kring den kommande forskningsantologin?
“Att samla forskning som relaterar till vårt uppdrag att granska statlig svensk politik och relationer gentemot samer och dess konsekvenser är en av våra viktiga uppgifter. Det är ett väldigt spännande arbete och vi har precis fått in texter som nu ska skickas ut på extern granskning, som man gör i forskningssammanhang för att få en bedömning av texternas vetenskapliga tillförlitlighet och förslag på förbättringar”.
Hur många forskare/författare är inblandade i arbetet?
“Vi i redaktionen är mycket glada för den stora uppslutning vi fått på vårt upprop om att sända in artiklar! Mer än 50 författare från mer än 15 universitet från Kautokeino i norr till Växjö i söder, Göteborg i väster och Åbo i öst har skickat in mellan 30-40 olika bidrag skrivna inom mer än 20 olika kunskapsområden (vetenskapliga discipliner)”.
Ni har fått in en väldigt stor bredd på ämnen, kan du ge några exempel!
“Ämnena rör sig över tid från 1500-talet fram till nutid och behandlar historia, politik, juridik, arkeologi, museologi, språk, hälsa, ekologi, religion med mera. Några av ämnena som berörs är fördrivningspolitiken mot samer i Mellansverige och samernas delvis framgångsrika motstånd på 1700-talet, Sveriges agerande och ställningstagande i internationella diskussioner om kulturellt folkmord, lagstiftning och praktik rörande samiskt kulturarv, umesamiskt språk, om försurning och skogsbrukets påverkan på lavtillgång och renens möjligheter att hitta mat, vattenregleringarnas konsekvenser för människor längs älvarna med mera. Vi kan förstås inte säga vilka texter som kommer att publiceras än, men vi kan redan i dag säga att det kommer att bli en väldigt bred belysning av dagsaktuell forskning om samiska frågor”.
Du har själv skrivit en av texterna, kan du kort berätta vad den handlar om?
“Själv bidrar jag med en artikel som försöker reda ut hur begrepp som “kolonisation” och “kolonialism” använts om Sveriges relation till Lappmarken och samer. Inspiration till artikeln kommer från Karin Stenbergs mycket skarpa och precisa kritik av den svenska koloniala politiken, som hon och Valdemar Lindholm presenterade redan 1920. Det har visat sig att det har skett en del förändringar över tid och att begreppen kunnat användas för att både dölja och lyfta fram aspekter av den statliga politiken som fått stora konsekvenser för samer”.
Har ni sett om det saknas forskning på något ämnesområde? Vad gör man åt det?
“Vi har redan sett att trots denna mångfald av texter som vi nu med intresse läser igenom så finns det områden som skulle behöva belysas mer. Forskningen om historiska processer och nutida situation på sydsamiskt område och i Västerbotten är tunn, eller saknas nästan helt. Detsamma gäller umesamiskt område. Avvittringen på sydsamiskt område, inte minst kyrkans roll, behöver belysas bättre och vi noterar också behovet av jämförande nordiska perspektiv på statligt agerande, samt konsekvenser av rasbiologin långt efter att institutet avvecklades. Det finns fler ämnen och områden som behöver studeras och diskuteras. Vilka de är och förslag på hur det ska åtgärdas måste kommissionen återkomma till i sin slutredovisning”.
Vad hoppas och tror du att en samlad forskningsantalogi kan ge det samiska samhället? Vem är målgruppen?
“Det känns stort att kunna samla forskning på det här sättet. Det kommer att bli en unik samling av artiklar som man kan gå till för att få en inblick och överblick över forskningsläget i dag, men också för de som är speciellt intresserade av något område som de kan få en fördjupning i. Speciellt är också att så många av artiklarna fokuserar på samiskt handlande och motstånd. Den är tänkt att vara skriven på ett sådant sätt att den kan läsas av både forskare och en intresserad, samisk såväl som svensk, allmänhet”.