sameflaggaisnofotoprivatelsasmamma
På Heby skola, i Heby kommun, målade eleverna den samiska flaggan i snön och senare väntade bakning av traditionellt samiskt bröd. Foto: Privat

Samefolkets dag firas runt om i landet

Den 6 februari är det Samefolkets dag och den firas över hela Sápmi. Det första firandet skedde i samband med inledandet av FN:s internationella urbefolkningsår 1993 i Jokkmokk. Läs mer om dagen här! (länk) Datumet valdes för att hedra minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917.

I Stockhoalbma/Stockhoalmma/Stuehkie firades dagen tidigt i morse med flagghissning utanför stadshuset på Kungsholmen. Besökarna fick bland annat lyssna till en finstämd jojk av artisten Elin Teilus.

Elin Teilus bjöd på en jojk utanför stadshuset i Stockholm där den samiska flaggan vajar i den kyliga vinden. Foto: Elsa Hellkvist


Det är det 17:e året i rad som man flaggar vid stadshuset den 6 februari. Besökarna fick även höra ett tal av Kanadas ambassadör där han pratade om hur Sverige och Kanada kan lära av varandra i den fortsatta sannings- och försoningsprocessen. Förutom de som valt att komma dit för att fira dagen stannade en hel del förbipasserande turister till och passade också på att kolla på ceremonin. P4 Stockholm och Sameradion var på plats. Efteråt serverades det kaffe och bullar.

Den samiska flaggan hissades på många håll i landet och Sápmi i dag. Foto: Elsa Hellkvist

I Staare/Östersund bjöd Gaaltije, Minnesfonden och Östersunds sameförening/Staaren siebrie in till god tårta och ett gediget program på museet. Ordförande i föreningen Laila Wilks var överraskad över det stora intresset. Vid 14-tiden hade museet redan haft över 50 fikagäster.

Det var en rykande utgång på kaffe och de vackra samiska tårtorna. Foto: Malin A Junkka
Laila Wilks är ordförande i Staaren Siebrie. Foto: Malin A Junkka

I programmet kunde besökarna bland annat lyssna på Marica Blind som berättade om de samiska föremålen i Härnösands stift och till Erika Unnes som berättade om den samiska tankesmedjan. Det var också utdelning av den samiska minnesfondens stipendium 2024. Det blev östersundsbon Camilla Olofsson Båatas får 25 000 kronor av Samiska minnesfonden för att undersöka förutsättningar för ett möjligt doktorandprojekt som studerar småskalig järnframställning inom Njaarke sameby.

I Ubmeje/Umeå framförde Krister Stoor Sámi soga lávlla (nationalsången) och Sámieat-nan duoddariid (nationaljojken) från scenen och rummet stämde upp i allsång/jojk.. Här hölls tal av företrädare för Várdduo och Institutionen för språkstudier. Forskaren Gudrun Norstedt släppte den efterlängtade boken Gabna sameby i förändringens tid 1890-1940 som bygger på Lars Petter Niias digra dokumentationsarbete och redogörelser. I den får vi bland annat lära oss om viktiga platser för renskötsellivet i området, ett samiskt kulturlandskap som inte syns så mycket vare sig i naturen eller på kartorna men som likväl i allra högsta grad funnits och finns.
Hanna-Máret Outakoski från Institutionen för språkstudier höll en workshop i slöjd, iförd ut-och-invänd kolt i protest mot Idé och samhällsstudiers nya kurs ”Samer som ”folkstam”, ”ras” och urfolk i vetenskap och politik”.

Krister Stoor. Foto: Moa Sandström

I Malmö stod Samer i Syd i samarbete med Folkets Bio Malmö, Antirasistiska Filmdagar och Malmö Stadsarkiv för firandet som ägde rum på biografen Panora i Malmö. Intresset var stort och de 78 biljetterna gick direkt. Nationaldagsfirandet blev en avslutning för Samer i Syds jubileumsår 2023, då föreningen fyllde 20 år. Ordförande Helena Dådring (bilden nedan) höll ett tal och hälsade alla välkomna.
Efter minglet visades filmen JE’VIDA, en ny samisk film från Finland.

Det kom många till firandet i Malmö. Foto: Sanna Vitestam
Majvor Massa Eriksson är engagerad i Samer i Syd. Foto: Sanna Vitestam
Det bjöds på kvanne-te. Foto: Sanna Vitestam