I dag den 6 februari firas samernas nationaldag i Sverige. På skolorna får barnen möjligen äta renskav och färglägga den samiska flaggan, och på sina håll flaggar kommunerna. Men hur mycket kan egentligen svenska folket om urfolket samerna? Sanningskommissionen lät Novus göra en kunskapsundersökning om detta.
Enligt undersökningen besitter svenskarna en viss kunskap om samer men det saknas en djupare sådan. 36 procent har låg kunskap om samer. 16 procent uppger själva att de inte har någon kunskap alls om Sápmi, samer, samisk kultur, historia eller det samiska samhället.
De flesta säger sig ha fått sina kunskaper om Sápmi/samer via traditionell media så som TV, radio och tidningar (57 procent) följt av skolan (38 procent) och kultur (28 procent).
Undersökningen gjordes i juni 2024 där Novus ställde 8 kunskapsfrågor till sin så kallade Sverigepanel.
De yngre (18-34 år) vet mer om samer än genomsnittet. Novus tror att det kan bero på undervisning i skolan samt kultur, exempelvis filmer och böcker om samer. Anställda i offentlig sektor och eller högutbildade och har också högre kunskap än övriga.
-Även om kunskapen tycks vara bristfällig är jag glad att det trots allt är de unga som verkar veta mest, säger Krister Stoor, ledamot i Sanningskommissionen.
Stoor är filosofie doktor vid Umeå universitet, lektor vid institutionen för språkstudier/samiska studier.
Okunskap på olika nivåer är ett ämne som många av dem som blivit intervjuade av Sanningskommissionen lyft. De unga kan uppleva ett ansvar för att själva ta tag i undervisning om samer om lärarna inte kan. Okunskapen leder bland annat till fördomar som samerna får möta i sin vardag.
På temat hur det är att vara ung same i Sverige lät ungdomarna berätta detta för Sanningskommissionen i fokusintervju:
”Att vara ung same innebär att ständigt behöva förklara sig och informera om samer och att ofta få bemöta fördomar och elaka kommenterar på exempelvis sociala medier”.
”Det är jobbigt att förklara sig och berätta. Vissa är nyfikna och då är det kul men många har fördomar om renar och annat”.
Okunskapen från myndigheter har kommit fram i många enskilda intervjuer:
”Det kan inte vara samebyarnas ansvar att hålla på att utbilda myndighetspersoner”.
Frågan om kunskap om samer är en viktig fråga för Sanningskommissionen och sprida kunskap ingår i uppdraget.
-Vi har ett unikt material med närmare 300 intervjuer där även ny kunskap kommit fram om hur statens politik påverkat och påverkar samerna i dag. Vi behöver nå ut till svensk allmänhet men också till samerna. Det är inte alla som känner till sin historia, säger Stoor.
-Det är viktigt att vi i våra åtgärdsförslag som ska läggas fram hittar lösningar på hur kunskapen ska öka. Vi behöver en medvetenhet om hur svenska statens politik än i dag påverkar samiska folkets livsförutsättningar.
Sanningskommissionens arbete kommer att presenteras i tre volymer – berättelsevolym, forskningsantologi och huvudbetänkande som ska var klara den 1 december 2025 men kommissionen har begärt förlängd utredningstid.
Resultaten från undersökningen från Novus kommer att behandlas närmare i Sanningskommissionen betänkande.
Lyssna också på det här inslaget där Sanningskommissionen kommenterar undersökningen!
Lïhkkuos sämij ålmagenbeäjvvie! (grattis på nationaldagen på umesamiska)