På eftermiddagen den 2 februari anordnade Sanningskommissionen en ungdomsträff tillsammans med Jokkmokks kommun, föräldranätverket i Jokkmokk, Sáminuorra och influensern Evelina Solsten i Jokkmokk. Där pratades det om hur man bemöter olika sorters hat i sociala medier, svårigheter med att få samiska i skolan och hur skönt det är att åka på samiska träffar för att få vila i att vara i majoritet.
Evelina Solsten berättade att den främsta anledningen till att hon gör sina inlägg i sociala medier handlar om att råda bot på okunskap och fördomar om samer. ”Många vet så lite om samer och samiskt liv, så jag ville se om jag kan bidra till att motarbeta det”. Hon började arbeta med sociala medier ”mer seriöst”, som hon uttrycker det, 2019, och blev väldigt förvånad över vilket enormt genomslag det skulle få. Först skapade hon ett instagramkonto åt renkalven Daemis, där hon postade inlägg ur renens perspektiv. Senare startade hon även konton kopplade till sig själv. I dag har Evelina Solsten närmare 40 000 följare på Instagram och över 70 000 följare på TikTok.
Evelina berättade att många av hennes följare, som både är samer och icke-samer, ger väldigt positiv respons på hennes inlägg, men hon möter också en hel del fördomar och hat – både på nätet och IRL. Första gången hon fick en hatisk kommentar på ett inlägg blev hon chockad, men med tiden har hon lärt sig att identifiera vad som är värt att bemöta och inte – och att inte ta det personligt. Andra i rummet berättade också om hur de blivit bemötta i olika majoritetssvenska sammanhang. ”Vissa förnekar hatet mot samer och säger att majoriteten bryr sig ju inte ens om er. Som om det skulle vara bra då!”. Att ha låga kunskaper om och inte värdesätta det samiska leder in samtalet på den bristande tillgången till samisk språkundervisning i skolan. Här vittnas bland annat om erfarenheter av lärare som föreslagit att man ska läsa tyska i stället för samiska, att det skulle vara mer användbart. ”Tänk så roligt att kunna prata med turisterna! Det är ju ändå nästan ingen som kan prata samiska. Nej, men kanske just därför då!”. En av de vuxna i rummet berättar att på hennes tid var det inget problem att läsa samiska på Sameskolan, men för hennes barn i dag – ”Vad är det som har hänt?”.