Som Sanningskommissionen rapporterar om på hemsidan så hålls det i december ett seminarium med ett 30-tal inbjudna forskare i Umeå. Syftet med det två dagar långa mötet är att diskutera de texter som kommit in från forskare i Sápmi och övriga landet till den kommande forskningsvolymen.
Doktor Charlotta Svonni är en av dem som deltar. Hon har gjort en studie där hon undersökt utvecklingen av nomad- och sameskolans utbildning mellan 1950-talet till 2010-talet. Avhandlingens mer specifika inriktning ligger på att studera vad som var syfte och målsättning med utbildning för samer utifrån läroplansdirektiven. Studien har även inkluderat metoder för undervisning i nomadskolans fältstudiekurser på 1950- och 1960-talen.
Kan du berätta lite kort om dig själv och din bakgrund?
-Jag kommer från Kiruna och tillhör Leavas sameby. Den största delen av hela min släkt finns i Kirunaområdet, men jag bor med min man och barn i Umeå.
Du har tidigare arbetat som gymnasielärare, när väcktes ditt intresse för samiska frågor, i synnerhet för samisk utbildning?
–Jag har redan i mycket ung ålder präglats av ett intresse för samiska samhällsfrågor. Mitt intresse för utbildning för samer väcktes i och med att jag genom mitt samepolitiska engagemang valdes in till Sameskolstyrelsen. Arbetet med utbildningsfrågor i Sameskolstyrelsen fick mig att börja fundera över varför systemet såg ut som det gjorde och vad som lett fram till att det såg ut som det gjorde.
Du disputerade hösten 2023, vad kom du fram till i din avhandling om nomad- och sameskolans utveckling och förändring sedan 1950-talet?
–Min avhandling har främst undersökt läroplaner och kursplaner för nomad- och sameskolan. Kursplansinnehållet på 1950- och 1960-talen hade ett stort fokus på renskötsel, medan kursplanerna på 1990- och 2010-talen fokuserade på samiska språk. En tydlig förändring är att antalet specifika kursplaner för nomad- och sameskolan har minskat från fyra till en. Det har även medfört en minskning av undervisningsstoff. Läroplaner och kursplaner utformade för utbildningsväsende för samer ger underlag för att skapa samiska identiteter eftersom utbildning är starkt kopplat till bilden av vad samhället är och individens plats i den bilden av samhället.
Vad fick dig att skicka in ett abstract till Sanningskommissionens kommande forskningsvolym?
–Jag önskar bidra med ett utbildningshistoriskt perspektiv på den politik som förts gentemot samer. Utbildning är dessutom en mycket central fråga i skapandet av samhällsmedborgare där svensk politik har haft stor inverkan på samers kunskapsbas, synen på sitt liv och samhälle och därmed synen på sig själva
Vad har du för förhoppningar om forskarkonferensen som hålls i december?
-Att få information om den övergripande helheten om forskningsvolymen och vilka förväntningar som finns på texterna och utkomsten av forskningsvolymen.