bildintervju
Foto: Elli-Risten Tuorda

Nu intensifieras analysarbetet av intervjuerna

Sanningskommissionen för det samiska folket är nu i slutfasen av intervjuarbetet där ett 30-tal vittnen återstår att intervjuas. Parallellt pågår analysen av det omfattande och unika intervjumaterialet.
Sista datum för att anmäla sig till intervju, lämna vittnesmål, var i februari 2024. Totalt kom cirka 270 anmälningar in. Utöver intervjuerna ingår också de drygt 40 skriftliga berättelserna som lämnats in, en enkät som Sametinget gjorde som förberedande arbete samt det som framkommit i de närmare 30 samtalsmötena och träffarna med samiska ungdomar.

Ledamoten Marianne Liliequist som har stor erfarenhet av kvalitativt analysarbete leder arbetet. Hon är en av Sanningskommissionens 13 ledamöter. Hon är professor emerita i ämnet etnologi vid Institutionen för kultur- och medievetenskap vid Umeå universitet.
Marianne Liliequist har hunnit gå igenom cirka 170 transkriberingar av genomförda intervjuer, av dessa har hon analyserat drygt 100 stycken.
”Intervjuerna utgör ett oerhört värdefullt och berörande material med vittnesbörd om diskriminering och rasism både förr och i nutid. Samtidigt framträder tydligt styrkan i den samiska kulturen; livsstilen, närheten till naturen, slöjden, jojken med mera och sorgen hos de som tvingats bort från sin samiska identitet. Något som gjort starkt intryck är detta att samer alltid tvingas gå i försvarsställning och att myndigheter på grund av okunskap om renskötseln inte lyssnar på renskötarna. Om samer någon gång får igenom något så möts de i stället av en enorm våg av hat och hot på sociala medier och av okunniga artiklar i pressen”, säger Liliequist.

Marianne Liliequist. Foto: Privat


Hon kodar materialet för att kunna kategorisera olika teman som framkommer i berättelserna. I analysarbetet har ett antal teman kommit fram. De ämnen som tas upp återkommande är bland annat skola/skolgång, splittringen, förlust av språk och marker, exploateringar, styrkan/kraften, Lappskatteland, tvångsförflyttningar, gränsdragningar, rasbiologin och okunskapen. De flesta tar också upp viktiga åtgärdsförslag som behövs för att stärka och försona. Även det samiska synsättet till exempelvis naturen återkommer i berättelserna och sätts bland annat i relation till det synsättet exploatörerna har till naturen.
De känslor som beskrivs i vittnesmålen är bland annat sorg, bitterhet, bristande förtroende, förhoppningar och tystnad.

När Sanningskommissionen ska presentera sitt slutbetänkande i december 2025 ska även berättelsevolymen vara klar och lämnas in till regeringen. Arbetet med hur den ska utformas är i startgroparna men klart är alla vittnesmål lägger grunden till den. Rösterna i intervjuerna kommer att höras, och prägla berättelsevolymen. Delar av ett urval intervjuer kommer att återges. Det samiska språket kommer ha plats i berättelsevolymen.
Under september månad slutförs intervjuerna och analysarbetet intensifieras under hösten. Berättelsevolymen ska vara det centrala bidraget och de samiska erfarenheter som framställs i den lägger grunden för kommissionens arbete och resultat.

Lyssna på Sameradions reportage om den påbörjade analysen av vittnesmålen!